Neka Morgondagen

Jord, fuktig av människans tårar Luft, dyster av mörker och död Himmel, svart av fruktan och sorg Hjärtat, kallt av längtan och svek Nu bär det av åt evigheten; Åt en plats där smärtor aldrig upphör Faller allt längre ner i mörkrets tunnel Allt längr